På alla feministiska sammankomster som är öppna för allmänheten går det att klocka följande händelse: Efter 20 minuter ställer sig någon upp, oftast en man, harklar sig och säger: Nä men, nu måste vi ändå återgå till att prata om klass. Klass är det viktigaste förtrycket.
Detta klassbegrepp är naturligtvis oftast ett förlegat klasbegrepp. Det är outtalat vi mer eller mindre uttalat manligt och nästan alltid heterosexuellt. Varför har inte vänstern panik med ett sådant klassbegrepp? Vänsterns teoretiska epicentrum och vinnande koncept “klass” håller på att bli dess cementdoja som drar ner rörelsen från de radikala jaktmarkerna till de reaktionära.
Se bara på följande pendelrörelse där vänstern svängde från förändrande kraft till konservativ:
På 70-talet bannlyste vänsterns kulturarbetande män en rad dramatiker eftersom de var för ”borgerliga”. Trettio år senare, när feminister riktar kritik mot samma dramatiker sitter de numera före detta radikala vänstermännen och försvarar dramatiken eftersom ”Den håller så hög kvalitet!”
Molière är inte längre förtryckande, eller som bäst intetsägande, istället formulerar han viktiga och engagerande frågeställningar om mänsklig existens.
Hur borgerlig får vänstern egentligen bli?
Om vänstern ska ha en chans att förflytta sig från gubbhyllan längst bak i den ideologiska utvecklingen och vill nå samhällsdebattens framstjärt, förlåt framkant, då bör den lära sig av oss som har fler skäl till revolution: vi som ser orättvisor på grund kön, sexualitet, hudfärg och kropp – tillsammans med klass.
Att anser sig kunna mota feminismen i grind genom att ”återgå till att prata om klass” betyder att man har ett diskriminerande klassbegrepp. Det begreppet leder till ett återtåg som placerar vänstern utom räckhåll för relevant samhällsutveckling över huvud taget. Det gör det också svårt för vänstern att arbeta för det som man framhåller som så viktigt: allas lika värde.
Om man inte med det menar alla vita, heterosexuella mäns lika värde, vill säga.
Vanja Hermele i Arena, #4, 2007
Vanja Hermele 