Kulturproppen

De kulturpolitiska målen är oerhört viktiga för alla som håller på med konst och kultur. De är den kompass som vägleder kulturinstitutioner och kulturmyndigheter så att de vet vad vi som betalar för verksamheten – det vill säga skattebetalare och medborgare – förväntar oss av dem.

I de gamla målen skulle kulturen genom hög kvalitet ”motverka kommersialismens negativa verkningar”. Det är en formulering som många har kramat länge. En liten skräll i den nya kulturpropositionen är att man helt enkelt har strukit den ur målen.Den andra halvan av det målet – det som rör det svårdefinierade och ofta så bakåtsträvande begreppet kvalitet – har man dock valt att behålla. Detta trots att ingen levande människa på jordklotet kan berätta vad ”hög kvalitet” rent objektivt är. Många kulturutövare och konstnärer är ändå glada att kvalitetsmålet är kvar. Varför? Vad skulle hända om kvalitetsbegreppet helt försvann ur kulturpolitiken för alltid, skulle en massa dålig konst då helt plötsligt passa på att bli statsfinansierad? Varför är man säker på att det skulle bli sämre än det vi idag ser producerat av konst- och kulturinstitutioner under rådande kvalitetsnormer? Riktigt bra och intressant konst brukar tvärtom bryta med rådande normer om vad som är just ”bra och intressant konst”.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s