Det var transpersoner, homo- och bisexuella i New York City som tillsammans kavlade upp ärmarna och kickstartade den moderna frigörelsekampen en gång back in the summer of ’69. I en stad där polisbrutalitet var vardagsmat för HBT-personer var det sammanhållning och ”nu får det vara nog”-känsla som låg bakom Inn-revolten som utlöste den våg av solidaritetshandlingar och demonstrationer som spred sig över USA och kom att inspirera till Frigörelsemarsch även i Stockholm 1977.
På plakaten stod ”Det är skönt att vara bög”, ”Våga visa dina känslor för samma kön” och ”Lesbisk kamp är kvinnokamp”. Arrangörer var RFSL, Lesbisk Front och Homosexuella socialister. Socialister, flator och bögar förenade i kampen mot förtrycket av homosexuella.
Continue reading ‘Stolthet och fördomar’
Så kom den igen, jämställdhetsrapporten som svenska medier älskar: The Gender Gap Index, som gjorde Sverige etta i jämställdhet - i år igen.
Fyra aspekter har mätts: Ekonomi, Hälsa, Utbildning och Politik. Politik i andel kvinnliga ministrar och - eftersom inget land än lyckats lösa ekvationen lika lön för lika arbete - mäts Ekonomi i storleken på oskäliga löneskillnader.
Man har gjort en poäng av att mäta jämställdhet och inte nivåer. Det gör att rapporten bara bryr sig om hur ett land fördelar sina resurser - inte hur stora de är. Då visar det sig att Namibia (29) slår USA (31) som slår Uganda (50) som slår Frankrike (51) med en hårsmån.
Continue reading ‘Mahubay Filipinos! Länge leve Filippinerna.’
“Smaken är inte som baken delad.” Så diktade en gång författaren och poeten Stig Larsson. Han är för ofta fram åsikten att det finns en (1) god smak och att den är objektiv.
I en krönika om pressetik och utlämnandet av namn i litteraturen intar Maria Schottenius en liknande hållning: verk ska ges ut om “det är tillräckligt bra utfört”. Är det däremot “halvdant” formulerat finns det ingen anledning att publicera. “Det handlar inte om censur, utan om kvalitet och omdöme.”
Den logiska följdfrågan blir: vad är det som avgör vad kvalitet är?
Continue reading ‘Smaksaken’
Teaterkritikern Leif Zern ställde en gång en rolig fråga i Dagens Nyheter. Han undrade: Är tiden mogen för en Strindbergfestival?
Zern, du måste gå till Dramaten! Där pågår faktiskt den Strindbergfestival du efterlyser. De senaste hundra åren har man inte kunnat besöka Dramaten utan att en Strindbergpjäs spelats någonstans i huset. 130 Strindbergpjäser på hundra år.
Och festivalyran fortsätter.
Continue reading ‘Hundra procent manligt’
Dramaten ska vara med i “slutspelen i den internationella teatervärldens Champions Legue”. Vet Staffan Valdemar Holm att det är en fotbollsturnering mellan olika europeiska manslag? Dramaten missar sina egna jämställdhets- och mångfaldsmål, menar genusvetaren Vanja Hermele.
Continue reading ‘Dramaten gynnar vita män’